Väder

Termikprognoserna - Segelflygvädret

Beräkningsmetod

Termikprognoserna som Segelflyget köper från SMHI framställs helt automatiskt med data från SMHIs operativa vädermodell HIRLAM (High Resolution Limited Area Model). Molnighet, vind, temperatur och förekomst av nederbörd tas direkt från HIRLAM-modellen medan termikhöjd och medelstig beräknas med modelldata i varje gridpunkt med hjälp av speciella algoritmer i en postprocessing.

Produktion

SMHI har flera versioner av HIRLAM i operativ drift; HIRLAM 22 där det horisontella avståndet mellan gridpunkterna är 22 km och HIRLAM 11 där den horisontella upplösningen är 11 km. HIRLAM 22 har 40 vertikala nivåer och HIRLAM 11 har 60.
Det finns också en ännu mer högupplöst version, HIRLAM 5.5, som är näst intill operativ. SMHI började för 2 år sedan att på försök producera termikprognoser även från denna version och dessa försök fortsätter i år för de två områdena ”Eskilstuna” och ”Ålleberg”.

På kvällen, ca 1915, får vi en preliminär termikprognos för kommande dag samt nästkommande dag från HIRLAM 22. Prognoserna är uppdelade områdesvis (I år är det bara Sverige och Norge som köper prognoserna) och för varje område finns termikprognoser för tre olika tidpunkter; kl 09, 12 och 15 UTC (11, 14 och 17 svensk sommartid). För kommande dag får vi dessutom en kompletterande vind/temperaturprognos-karta för samma tidpunkter.

På morgonen, ca 0715, får vi från HIRLAM 22 uppdaterade prognoser för dagen och nästa dag. Från HIRLAM 11 och HIRLAM 5.5 får vi då dessutom lite mer detaljerade termikprognoser för dagen.
 

Tolkning

Termikkartorna visar:

1. Den beräknade totala molnigheten som gråskuggning
   - mörkgrå skuggning betyder mulet eller nästan mulet
   - ljusgrå skuggning anger molnighet omkring halvklart till nästan mulet
   - avsaknad av skuggning (landytorna gulgröna och hav samt större insjöar ljusblå) anger klart till halvklart och det är alltså främst i dessa områden som man kan förvänta sig goda segelflygförhållanden.
2. Beräknad förekomst av nederbörd (utan hänsyn till intensitet eller nederbördsmängd)
   - små mörkgröna trianglar anger konvektiv nederbörd (skurar)
   - små mörkgröna kvadrater anger icke-konvektiv nederbörd (regn)
3. Termikens styrka presenterat som färgkodning av de gridpunkter där medelstiget förväntas vara minst 1 m/s
   - grön kvadrat anger 1-2 m/s
   - gul kvadrat anger 2-3 m/s och
   - röd kvadrat indikerar att medelstiget förväntas bli över 3 m/s
4. Termikens höjd (Cu-bas eller torrtermik), uttryckt i 100-tal m över terrängens medelhöjd i gridrutan, plottas i de gridpunkter där termiken beräknas nå upp till minst 600 m.
   - enbart siffror anger torrtermik eller endast få och små Cu-moln
   - en ring runt siffervärdena anger att dessa avser Cu-basen (och då vanligen lite fler eller större moln).

Det går alltså att segelflyga bara i de områden där det finns siffror (termik till minst 600m). Enbart siffror tyder på svag termik, medelstig under 1 m/s, men kanske det räcker för att ta sig hem på kvällen och för lokal flygning. Siffror kombinerat med färgkodning men utan gråskuggning indikerar bra segelflygväder. De riktigt långa sträckorna planerar man när det är gult och rött med höga siffervärden. Grönt, gult eller rött tillsammans med gråskuggning antyder att molnmängden tidvis eller områdesvis kan hindra solinstrålningen.

Den kompletterande vind/temperatur-kartan visar prognostiserade värden av följande variabler:

1. Mängd medelhöga och höga moln (de högre moln som eventuellt kan avskärma instrålningen) med samma gråskuggning som används för totala molnmängden på termikkartan.
2. Lufttemperatur vid marken plottad med röda siffror.
3. Vind på 1000 m plottad på traditionellt sätt med vindfana som anger vindens riktning (varifrån vinden kommer) och hastighet (i knop). Ett långt snedstreck betyder 10 och ett kort 5 knop.

Erfarenheter

De senaste årens erfarenheter är att den prognostiserade termikhöjden ibland kan vara något lite för hög, trots justering, men oftast är den tämligen bra. Det har dock förekommit fall i varmluft där den beräknade termikhöjden varit betydligt högre än verkligheten. Termiken har då stoppats i en svag inversion som HIRLAM inte kunnat prognostisera p g a modellens begränsade vertikala upplösning. En orsak till att molnbasen ibland inte stämmer kan vara att HIRLAMs daggpunkt inte beräknats korrekt.

De beräknade medelstigen (som ska motsvara de integrerade värdena på variometern) är tämligen bra. 17-kartan har tidigare haft för svaga stig. Efter en mindre justering 2007 är detta inte längre lika markant, men fortfarande är stigen på denna karta något i underkant. Många gånger tycker man att denna prognoskarta stämmer bättre med situationen kl 18 än kl 17.

Många segelflygare tycks missförstå innebörden av de färgade kvadraterna och tror att grönt betyder tämligen dåligt stig. Färgade kvadrater betyder att termiken är tillräcklig för sträckflygning; integrerat medelstig mellan 1 och 2 m/s (grönt) är inget dåligt värde under en sträckflygning – men gult och rött är ju ännu bättre.

Molnigheten kräver en del kommentarer. Gråskuggningen (ljusgrått = halvklart till nästan mulet, mörkgrått = nästan mulet/mulet) tar inte hänsyn till molnens tjocklek, bara antalet åttondelar. Detta betyder att 5-8/8 tunna cirrus ser ut precis som ett tjockt molntäcke. HIRLAM tar dock hänsyn till molnens tjocklek vid beräkning av den solstrålning som når marken så termikberäkningarna bör vara riktiga.

Molnigheten skiljer sig ibland mellan HIRLAM-versionerna. Vi tror att HIRLAM 11 och framför allt HIRLAM 5.5 är något bättre än HIRLAM 22 men det finns fall då det motsatta gäller.

En irriterande egenhet i alla HIRLAM-versionerna är beräkningen av mängden konvektiva moln. Beräkningsschemat för konvektion i HIRLAM ger nämligen för liten molnmängd. Detta betyder att i områden med endast konvektiva moln kan HIRLAM prognostisera regnskurar utan någon större molnmängd. När ni ser symboler för regnskurar i områden utan gråskuggning (klart till halvklart) bör ni således tolka detta som att åtminstone delar av området skall vara gråskuggat.

HIRLAM är dålig på att prognostisera utbredningar i tunna inversioner. I mer utpräglade inversioner går det bättre.

På grund av den tämligen grova vertikala upplösningen i modellen och bristande noggrannhet vid beräkningen av daggpunkten är det fortfarande svårt att skilja mellan ren torrtermik och lätt Cu-konvektion. Konvektionshöjd utan ring runt siffrorna bör således precis som tidigare tolkas som torrtermik eller små Cu eller t o m få (något större) Cu. När beräkningarna ger Cu-moln (ring runt siffrorna) brukar det också bli Cu och då ofta lite fler eller lite större sådana.

HIRLAM 22 klarar inte av sjöbrisar, men effekterna av en stadig vind från hav och sjöar finns med. HIRLAM 11 och framför allt HIRLAM 5.5 är bättre på att prognostisera utpräglade sjöbrisar. Vi har ingen vindkarta från dessa versioner men effekterna på termiken kan ibland ses på termikkartorna.

Utvärdering och synpunkter

Det är inte helt enkelt att utvärdera hur bra termik-algoritmerna är eftersom man först måste beakta hur väl HIRLAM lyckas beskriva det allmänna väderläget. Om HIRLAM-prognosen inte är bra, så blir oftast termikberäkningarna också dåliga utan att det därför behöver vara något fel på beräkningsmetoden. Tendensen de senaste åren är dock att HIRLAM-modellen blivit bättre. Termikprognoserna har också i allmänhet varit tämligen bra. De två senaste åren, främst under senare delen av säsongen, upplevdes emellertid prognosernas kvalitet som mer ojämn än tidigare utan att vi kunnat förklara orsaken.

Jag har åtagit mig att sammanställa Segelflygets utvärdering av termikprognoserna så skicka era erfarenheter till mig, . Jag vill helst ha generella synpunkter. Utvärdering av enskilda fall i efterhand har jag i regel inte möjlighet till.
Ni kan också skicka synpunkter till Maria Lundblad på SMHI, .

Framtida förändringar

Vi hade planer på vissa förändringar inför innevarande säsong. HIRLAM prognostid är nu förlängd så att vi skulle kunna få prognoser för (nästan) tre dygn framåt vilket skulle vara till fördel för dem som vill planera sin aktivitet. Dessutom hade vi tänkt att på försök utöka med en karta som visar förekomst och storlek av de konvektiva molnen. Våra planer gick tyvärr i stöpet eftersom det visade sig att SMHI planerar att byta ut det nuvarande distributionssystemet Bizmet och innan dess vill man inte göra några som helst ändringar i produktionen. Vi bevakar emellertid möjligheterna framöver.

En komplikation är att Finland och Danmark inte längre köper prognoserna så Sverige och Norge får dela på hela kostnaden. Eftersom vi noterat att det funnits ett antal icke betalande “kunder” på termikprognoserna har vi nu bytt inloggning för att eventuellt få fler intressenter som delar på kostnaden.

Du får den nya inloggningen via din flygklubb och ska inte sprida den till kreti och pleti.

Ha en bra sommar!